Coompanion - Kooperativ Utveckling

De åtta stegen – från idé till att starta eget tillsammans

I åtta övergripbara steg beskriver vi vägen från det att ni som grupp har en idé till att ni startar eget tillsammans.

Idé – att starta företag börjar ofta i idéernas värld.
Vision – att medvetandegöra vad företaget ska göra.
Affärsidé – att förstå vems behov företaget ska tillfredsställa bättre än någon annan.
Affärsplan – att konkretisera affärsidén så att den blir lönsam.
Ekonomisk planering – att göra ekonomiska hållbara beräkningar.
Planera verksamheten – att få företagets dagliga verksamhet att fungera i samspel med alla intressenter.
Välja företagsform – att förstå hur karaktären och förutsättningarna hos dem som startar påverkar val av företagsform.
Tillstånd och registrering – att ta ansvar gentemot myndigheter och regler som finns i samhället.

Det krävs planering för att komma igång med företagsbyggandet. Det kan vara svårt att veta var man ska börja. I den här guiden är tanken att ni ska få en översikt över hela vägen fram till start. Vissa saker kommer att gå fort och annat kommer ni att slita mer med men alla har en plats i er gemensamma resa mot det gemensamma företaget. Många som startar företag tycker att det är en fördel att få bolla med en rådgivare. Hos Coompanion kan vi bolla med er i alla steg. Kom gärna tidigt gärna redan på idéstadiet – då blir förutsättningarna ofta bättre för att ni kommer att ägna tiden åt rätt frågor.

Nästa steg »

Utskriftsversion

1. Idé

Förmodligen har ni många tankar inför framtiden kring hur just ert företag ska vara. Att starta företag kräver kunskap och vilja men också drömmar och idéer och de flesta tycker det är roligt att drömma tillsammans. Det viktiga är att göra verklighet av era idéer. Att bestämma att ”nu kör vi!”

Idéer som kan bli till företag är sådana som någon är beredd att betala för. Det handlar antingen om att sälja produkter eller att utföra någon form av tjänst.
Ofta handlar idéer om att upptäcka behov som inte någon tillgodoser idag. Det kan i vissa fall vara bra att göra en marknadsundersökning för att undersöka intresset för tjänsten eller varan. Det behöver inte vara särskilt komplicerat och det finns flera sätt att gå tillväga.

Nästa steg »

Utskriftsversion

2. Vision

Vilket företag ser ni framför er när ni är igång? Dröm tillsammans och formulera en beskrivning av ert företag om till exempel fem år. När beskrivningen känns lagom hissnande, väcker engagemang och är känd av alla i företaget har ni en vision som fungerar.

Visionen är tydligt sammanlänkad med de individuella drivkrafterna. De individuella målen är viktiga även när man startar eget tillsammans. Börja gärna med att formulera individuella mål var och en för sig (skriv till exempel på post-it-lappar) och berätta och förklara för varandra vad ni menar. Om era mål är mycket spretiga är det viktigt att se om dessa går att förena i gemensamma. Formulera dessa tydligt!

Förutom målen måste man också göra klart om man passar att arbeta ihop. Om man arbetat ihop tidigare, i skolan eller i arbetslivet till exempel har man nyttig kunskap om varandra. Om man inte prövat på varandra i en sådan situation tidigare kan man till exempel börja med att samarbeta kring ett mindre projekt. För att undvika onödigt arbete och onödiga konflikter är det viktigt att ta god tid på sig i detta första steg ha mycket kommunikation. Om man är har en klar bild över vad man ska göra i företaget och om alla drar åt samma håll är förutsättningarna att lyckas större.

Nästa steg »

Utskriftsversion

3. Affärsidé

Nästa steg handlar om att formulera en tydlig och klar affärsidé. Dessutom, för att underlätta förståelsen av den bör den formuleras kortfattat. Affärsidén berättar om vilken nytta företaget har för kunden. Samtidigt är den ett väglednings- och styrinstrument när man fattar beslut om målgrupper, priser, produkter mm. Affärsidén är inget man slår fast en gång för alla utan den utvecklas i takt med förändringar som sker både internt i företaget och i dess omvärld. Särskilt viktigt är det att förändra affärsidén för att möta yttre hot och möjligheter. Att vara duktig på omvärldsbevakning och analys, se framtida hot och möjligheter och förändra affärsidén utifrån detta är en nyckelfaktor till att skapa ett framgångsrikt företag.

En välformulerad affärsidé ska besvara följande frågor:

Vilka behov ska företaget tillfredsställa och vilka värden skapar dessa behov för kunden?
Med vilken vara eller tjänst tillfredsställs kundens behov?
Vem är kunden? Här är det viktigt att svara så noggrant som möjligt eftersom en vara eller en tjänst inte kan tillfredsställa alla.
Varför ska kunden välja att köpa varan eller tjänsten från er och inte hos något annat företag?

Nästa steg »

Utskriftsversion

4. Affärsplan

Affärsplanen är en vidareutveckling av affärsidén. Affärsplanen hjälper till att konkretisera idén om hur det färdiga företaget ska se ut. Hur detaljerad denna plan är beror på hur komplicerat företag är. Om affärsidén bygger på att man till exempel måste hitta någon form av finansiering, bank eller någon annan som vill investera i företaget, då är behovet av en väl genomarbetad affärsplan mycket större än när man till exempel hyr en lokal tillsammans.

I affärsplanen beskriver man hur affärsidén ska fungera, vilka mätbara mål företaget har och hur dessa mål ska uppnås, hur stort kapital som behövs för att komma igång och vilka kostnader och intäkter man räknar med. Affärsplanen är viktig också av andra anledningar än för banker och investerare. Den ger också en bild över om företaget kommer att vara lönsamt och om affärsidén håller måttet. Dessutom får kunder, medarbetare, försäkringsbolag, revisorer med flera en övergripande bild av verksamheten.

Kontakta Coompanion så får ni den hjälp ni behöver för att komma igång.
Vi kan också hälpa er med färdiga malla för affärsplaner.

Nästa steg »

Utskriftsversion

5. Ekonomisk planering - budget

En del av arbetet i affärsplanen handlar om att göra en budget, att beskriva hur företaget ekonomiskt ska gå ihop. Genom att upprätta en startbudget, likviditetsbudget och resultatbudget kan man uppskatta företagets ekonomiska hållbarhet. Men det gäller att komma ihåg att det bara är en uppskattning. Mycket kan hända på vägen, både sådant som påverkar resultatet negativt men naturligtvis också positivt. Det är först när bokslutet är gjort som man vet helt säkert hur det har gått. Dock bör budgeten stämmas av mot utfallet (bokföringen) varje kvartal. När man precis har startat företaget kan det till och med vara nödvändigt att stämma av en gång i månaden så att inte företaget får kostnader som det inte finns täckning för.

I startbudgeten beräknar man vilka kostnader som är nödvändiga för att starta företaget. Man tar upp alla investeringar, maskiner, kontorsmöbler, kostnad att registrera företaget mm. På så sätt ser man om det finns tillräckligt stort kapital eller om man måste låna.

I likviditetsbudgeten beräknar man varje månad sina in- och utbetalningar, det man får betalt av sina kunder och kostnader för lokal, telefoni mm. Det här gör man för att se vilken likviditet företaget behöver. Man vill vara säker på att det finnas pengar när fakturor och andra utgifter ska betalas.

I resultatbudgeten beräknar man företagets lönsamhet. Här uppskattar man tänkbara intäkter och kostnader för minst ett år framåt i tiden. Intäkterna ska täcka kostnaderna och helst ge ett överskott som bland annat kan användas till utveckling av företaget och dess medarbetare.

Nästa steg »

Utskriftsversion

6. Planera verksamheten - aktivitets- och tidplan, lagar, avtal och organisation

Nästa steg handlar om fortsatt planering av verksamheten. Det innebär att man gå igenom vad mer man behöver göra fram till dess att företaget ska starta. Här är det bra att göra en tidplan över när de olika aktiviteterna ska vara klara och tidplanen följer man sedan kontinuerligt upp för att se hur man ligger till. Många av arbetsuppgifterna kan fördelas mellan er – alla måste inte göra allt. Redan nu kan ni alltså börja dra nytta av att ni är flera som ska dela arbetsbördan.

Avtal och kontrakt
Se över vilka avtal och kontrakt som behöver upprättas, lokal, telefoni, leverantörsavtal etc. Att kontrollera vilka lagar som reglerar just det här företaget, till exempel konkurrenslagen, köplagen, arbetsmiljölagen etc.
Antagligen bör ni även upprätta kompanjonavtal mellan varandra. Ladda hem ett diskussionsunderlag för detta. Ladda hem ett exempel på kompanjonavtal.

Arbetsgivarrollen
Om man ska ha anställda (ofta är anställda desamma som medlemmar, vilket innebär att företaget har ett arbetsgivaransvar för sina ägare/medlemmar) finns det en hel del att tänka på. Ett medlemskap i en arbetsgivarorganisation blir ett stöd i denna roll. KFO är en arbetsgivarorganisation vars medlemmar är kooperativa företag och som har så kallade kollektivavtal inom de flesta branscher.
Till KFO:s hemsida!

Försäkringar
Vilka försäkringar behöver just det här företaget teckna för att få ett bra skydd, egendoms-, ansvars-, avbrotts- och rättsskyddsförsäkring etc? Se också över det privata försäkringsskyddet. Kontakta försäkringskassan och hör vad som gäller för just dig om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Kanske behöver du ta även en privat försäkring. Ta även kontakt med din a-kassa för att höra om de accepterar företagare som medlemmar. Om inte, flytta över medlemskapet till en annan a-kassa som tar emot företagare.

Organisation
Det är också dags att fundera över företagets organisation. Hur ska företaget ledas? Vilka roller har var och en? Vilken roll har styrelsen? Vilken beslutsprincip ska vara vägledande för just det här företaget? Hur ska det dagliga arbetet fördelas? Försök att fastställa rutiner och ansvarsområden. Bestäm vad som är viktigt att alla är med och fatta beslut om och vad som den som har ett ansvarsområde kan besluta om.

Nästa steg »

Utskriftsversion

De åtta stegen från idé till att starta eget tillsammans

7. Välja företagsform

När man startar ett företag brukar frågan om vilken företagsform som är lämpligast dyka upp ganska snart. Svaret på frågan beror på verksamhetens karaktär och de förutsättningar som finns hos dem som startar. Det handlar också om hur man ser på hur företaget ska styras.

När man ska starta företag tillsammans finns det egentligen tre företagsformer som är mest relevanta, Ekonomisk förening, Aktiebolag och Handelsbolag. Några frågor är mer avgörande för valet av företagsform än andra. Dessa är hur många delägare/medlemmar man är, vilken insats man är beredd att lägga och hur man ser på delägarnas personliga ansvar för företagets skulder. En annan viktig fråga är förstås hur man ser på hur företaget ska styras. Vem ska främst ha kontroll och inflytande över företagets drift, utveckling och hur överskott ska fördelas?

Antal personer
För att starta en ekonomisk förening krävs att man är minst tre medlemmar, fysiska eller juridiska (alltså organisationer) personer. För att starta ett Aktiebolag går det bra att vara bara en person och för handelsbolag räcker det med två.

Insats
För att starta ett aktiebolag krävs en insats på 50 000 kr varav minst hälften måste vara i "reda pengar".
I den ekonomiska föreningen bestäms storleken på insatsen av medlemmarna. Den kan alltså i princip vara en krona. Vanligast är dock att detta belopp avgörs av hur mycket som krävs för starten.
I ett handelsbolag behövs ingen insats.

Ansvar för företagets skulder
I aktiebolaget och den ekonomiska föreningen är du din privatekonomi skyddad om företaget skulle ha skulder som det inte kan betala. Detta gäller om du följt lagar och regler för respektive företagsform.
I handelsbolaget är delägarna personligt och solidariskt ansvariga för företagets skulder. Detta innebär att man inte har ett personligt skydd när företaget har skulder utan dessa kan drabba privatekonomin. Dessutom är delägarna ansvariga för varandras skulder i bolaget. Detta ansvar går heller inte att avtala bort.

Synen på inflytande
Vill man att företaget ska drivas demokratiskt med lika ansvar och inflytande, är ekonomisk förening oftast mest lämplig. Inflytandet i den ekonomiska föreningen är knutet till respektive medlem - en medlem en röst medan delägarens röststyrka i aktiebolaget normalt beror på andelen kapital delägaren satsat.
Det kan vara svårt att tvinga en aktieägare att sälja sina aktier om han eller hon vill lämna företaget. I en ekonomisk förening upphör inflytandet den dag medlemmen inte uppfyller kraven för medlemskap.
Det går dock även att organisera ett aktiebolag eller ett handelsbolag demokratiskt även om det är krångligare.

Företagssamverkan - möjlighet att mixa företagsformer

Ibland är det lämpligt att skapa en lösning med flera olika företagsformer. Detta gäller till exempel företagssamverkan där till exempel flera enskilda firmor, handelsbolag och kanske till och med ideella föreningar, samverkar om ett gemensamt behov. Det kan handla om att dela lokal, om gemensamma maskiner, galleri eller ett gemensamt evenemang. Vi har gjort en liten film om företagssamverkan. Se den här!

Nästa steg »

Utskriftsversion

8. Tillstånd och registrering

När man startar företag måste man ta hänsyn till en hel del regler. Det kan behövas särskilda tillstånd för just den typ av verksamhet som företaget ska bedriva. Det kan också ställas särskilda krav på den som startar företaget. Kanske behöver verksamheten registreras hos någon myndighet. Detta är frågor som ni bör diskutera med en rådgivare!

ATT REGISTRERA EN EKONOMISK FÖRENING

Eftersom ekonomisk förening är den vanligaste företagsformen när man startar eget tillsammans redogör vi här för gången när en ekonomisk förening ska startas.

Börja med att utarbeta stadgar. Under "Resurser" nedan finns mönsterstadgar för några olika typer av ekonomiska föreningar.
Kalla till och håll ett protokollfört möte där stadgarna antas, beslut tas att bilda föreningen, styrelse med minst tre personer utses och revisor utses. Ett sådant här möte kallas konstituerande möte.
Den valda styrelsen håller ett första möte (styrelsens konstituerande möte) där man bland annat utser firmatecknare. OBS att det alltså ska till två möten med två olika protokoll. De kan naturligtvis hållas direkt efter varandra.
Blanketten "Anmälan om registrering av ekonomisk förening", två exemplar av föreningens stadgar och två exemplar a protokollet från det konstituerande mötet (såväl kopiorna på stadgar som protokoll ska vara bestyrkta av två styrelseledamöter) skickas till bolagsverket
Betala in registreringsavgiften till Bolagsverket. Avgiften är 1400 kronor, men 1 100 om det görs via internet (Bolagsverket)

OBS! Handlingarna och avgiften ska ha inkommit till Bolagsverket inom sex månader från det att föreningen höll sitt konstituerande möte.

Är allt i sin ordning bör ni få registreringsbevis och organisationsnummer från Bolagsverket inom två veckor.
Det man också bör tänka på är att skydda företagets varumärke, logotypen. Det gör man hos PRV.

F-skattsedel

En annan myndighet att kontakta vid företagsstart är Skatteverket. På Skatteverket ansöker man om F-skatt eller FA-skatt och man registrerar sig för moms och anmäler sig som arbetsgivare. Anmälan gör man på Skatteverkets blankett Skatte- och avgiftsanmälan. Att ansöka om F-skatt innebär att man ansöker om att ta hand om sina egna skatteinbetalningar, preliminärskatt och sociala avgifter helt själv. De som jobbar i både eget företag och är anställda ansöker om FA-skatt. För att få F-skatt eller FA-skatt krävs att verksamheten är varaktig, självständig och har vinst/överskottsyfte.

Moms

Att bli momspliktig innebär att man betalar skatt på det som företaget säljer och att man får tillbaka skatt på det som företaget köper. En gång om året lämnar man in en slutgiltig deklaration till Skatteverket. Det är den som bestämmer vad den exakta skatten blir för det gångna år. Har man betalt in för mycket får företaget tillbaka pengar och om man betalt in för lite så får företaget betala in mer. Om man är ett momspliktigt företag eller inte avgörs om det man säljer är momsbelagt. De flesta varor och tjänster är momsbelagda och den vanligaste momssatsen är 25 %. Barnomsorg är dock ett exempel på en tjänst som vi inte betalar moms för.

Bokföring

Alla som driver företag är bokföringsskyldiga. Bokföring är det system som används för att hålla företagets ekonomi under uppsikt. Det är alltid den som driver företaget som har ansvaret för att bokföringen sköts korrekt. Det är därför viktigt att ha viss kunskap i bokföring även om man har någon som hjälper en. Eftersom det är pengar som går ut och in i ett företag behöver man ett system för att hantera pengarna. Banken hjälper till att öppna bankkonto och giro.

Resurser

Nästa steg »

Utskriftsversion

Kör!

Den här guiden har handlat en hel del om det administrativa, formen och lagar att ta hänsyn till. Det är lätt att tro att det är detta som är att vara företagare. Delvis är detta rätt, kanske särskilt i början, när man ska göra allt för första gången. Den stora utmaningen och förutsättning för att kunna driva företag är dock att man får in så mycket pengar i företaget att man kan förverkliga sina idéer. En förutsättning för detta är att ni har kunder som är beredda att betala för era varor eller tjänster. Ingenting säljer sig självt och här behövs ofta mod, träning, ihärdighet och tålamod. Ni har fördelen av att vara flera i ert företag. Ni kan peppa varandra, utnyttja att ni har ett mycket större nätverk än den som startar ensam och många idéer brukar komma just när man tillsammans brainstormar.
Sen gäller det att komma igång! Då märker ni tidigt om argumenten håller och om man är rätt ute eller måste justera strategin.

Gå på rådgivning tillsammans så är förutsättningen för att lyckas större. Och ni kan komma tillbaka till rådgivning flera gånger. Och när ert företag ska ta utvecklingssteg kan ni komma tillbaka igen!

Lycka till!

Vi har gjort det - tillsammans

fritid i norr - Kulturen norrländsk stubintråd

Nix! … inte åt dom – ungdomarna får istället själva, tillsammans, skapa sin låtskrivarverkstad, modeateljé eller musikstudio. Kulturen är röd tråd i och den tändande gnistan för ungdomarnas entreprenörskap. Och för Fritid i Norr’s idé, som nästan exploderat i Luleå det senaste året – från verksamhet vid två fritidsgårdar till i dagsläget sju. Ut i vuxenlivet kommer företagsamma ungdomar som vet att man kan. Om man hjälps åt.
www.fritidinorr.se

Gäsene mejeri. Både minst och störst - samtidigt

Bonde 2010 – hur kul är det? Jodå! Mat är "det nya Sverige" och både turistmagnet och livskvalitet på landsbygden. Det vet Gäsene mejeri, mitt i natursköna Sjuhärad. Minst bland Sveriges mejerier men stor på lokal utveckling – till butiken kommer busslaster för att köpa ost och hinner förälska sig i resten av bygdens godbitar av bara farten. Inte helt fel att de 50-talet mjölkleverantörerna och medlemmarna får bra betalt för mjölken dessutom.
www.gasenemejeri.se

Maganiset camino: Både-och i skön förening

Camino betyder "väg". Så heter också göteborgsmagasinet med spalterna fyllda av inspiration kring den-smartaste-vägen-till-både-och. Både kvalitet och flärd. Både medvetet miljötänk och skönhet. Både att bry sig om andra och att själv leva ett bra liv. Fyra visionärer och drivna entreprenörer har tillsammans skapat föreningen Getaware, sitter i House of Win-Win, är multiproducenter inom kommunikation och lever den egna drömmen om sociala och ekonomiska mål i skön förening
www.caminomagasin.se

Brålanda galleria - "Företagsänglarna" räddar bygden

Nöden är uppfinningarnas moder. När suget till storstäderna blir för stort är småsamhällena i blåsväder. Fyrbodals Brålanda är inget undantag – men här har föreningslivet, näringslivet, privatpersoner, ungdomsgrupper och gud-vet-allihop gått ihop om lördagsnöjet Brålanda galleria. På kuppen har man fått en företagskuvös: Sex helt nya företag har här sett dagens ljus – tre till i startgroparna och mungiporna på väg upp på hela bygden.
www.bralandaforetagarforening.se

Facit på hur hinder blir vass affärsidé

Två flugor på smällen – det gör Accessum i Västerås, som för ett par år sedan knoppade av från kommunen. Dels skapar funktionshindrade jobb till sig själva i sitt egna företag. Dels är affärsidén att göra hela Sverige öppet för alla – politiskt högprioriterat detta "tillgänglighetens år 2010". Nu funderar man över att sprida denna succé över hela landet med hjälp av innovationen social franchising!
www.accessum.se

Gone fishing – att bruka utan att förbruka

Marknadsplats Sjuhärad vill både äta kakan och ha den kvar. Här samverkar ett antal småföretagare inom den snabbt växande ekoturismsektorn och kombinerar det stora företagets effektivitet med det lilla företagets flexibilitet. Samt brukar unika naturresurser utan att förbruka dem!
Hänsynen till när miljön är något man har gemensamt med andra lokalt förankrade företag som bildligt talat "sover skafötters" med sina kunder – förlåt, "gäster" som de sjutton medlemmarna i marknadsplats Sjuhärad alltid säger.
www.sjuharad.info

Mirakler i det tysta

Vad stort sker, sker tyst. Ute i vareviga landsända kämpar människorna mot negativa avfolkningsspiraler, vikande service och tappade sugar.
I Jämtland gör man det – tillsammans. Och "Bygdens framtid" i Tåsjödalen intensivare än många… De 250 medlemmarna väjer varken för genusfrågor eller EU-arbete för att blåsa liv i turism och entreprenörskap; bygdens nycklar till tillväxt, optimism och gemenskap.
www.bygdensframtid.se

Att äga bilden av sitt liv

Säg "Bergsjön" i Göteborg och många tänker invandrare-arbetslöshet-trötta ungdomar och en annan massa hopplöshet. Fel fel fel.
Titta istället på de boendes egna bilder, böcker och filmer om sina liv så syns ett rikt kulturarv, innovativa föreningsdrivna och kooperativa verksamheter och stadsdelens eldsjälar i närbild. Det är ungdomar och äldre, blattar och svennar, professionella och ideella i ett enda huller-om-buller i Bergsjöns kultur och mediaverkstad som skapar konstnärlig kvalitet. Hög sådan. Tillsammans.
www.kulturmediaverkstan.se

Bryggan till ett annat liv

I Bryggan i Piteå och i de sociala arbetskooperativen skapar människor som står långt från arbetsmarknaden sina egna jobb. Hushållsnära tjänster, hunddagis, cafe, mm sysselsätter ett 60-tal personer, medarbetare som under lång tid - kanske aldrig - haft ett arbete att gå till. Som tillsammans skapar nya chanser, nya företag, nya liv och ny identitet.
Sedan man "avknoppade" har man fördubblat både omsättningen och antal anställda – och arbetsglädjen! Delaktighet, integration, demokrati och entreprenörskap i skön förening är rena drivhuseffekten för tillväxt.
www.bryggan.org

Att vända maktbalansen upp och ned

Behöver man personlig assistent har man en del att kämpa med. Och vill välja vem som ska hjälpa till med alla vardagens väl-och-ve. I Skaraborgs assistans gör man det. Framgångsrikt!
För knappa 15 år sedan startade man med fyra personer - idag är man dryga 40 över hela länet och har 250 anställda. Den gemensamma föreningen styr man utifrån principen medlem-en röst och de gemensamma – ibland svåra - arbetsgivarfrågorna hjälps man åt med. Gemenskapen dessutom är grädde på moset.
www.skaraborgsassistans.com Behöver man personlig assistent har man en del att kämpa med. Och vill välja vem som ska hjälpa till med alla vardagens väl-och-ve. I Skaraborgs assistans gör man det. Framgångsrikt!
För knappa 15 år sedan startade man med fyra personer - idag är man dryga 40 över hela länet och har 250 anställda. Den gemensamma föreningen styr man utifrån principen medlem-en röst och de gemensamma – ibland svåra - arbetsgivarfrågorna hjälps man åt med. Gemenskapen dessutom är grädde på moset.
www.skaraborgsassistans.com

informationsbyrån som investerar i människor
I den traditionellt hierarkiska informations- och reklambranschen har Underhuset skapat ett annorlunda företag där ägande och ledning delas lika.
I sitt arbete med utställningar, trycksaker, text och webb inom kultur- och miljösektorn får de fem medlemmarna utrymme både för sin yrkeskunskap och sina personliga intressen.
Målet för Underhuset är inte att gå med så stor vinst som möjligt, utan att få företagets kompetens att växa. Och att medlemmarna växer som människor. www.underhuset.com

Hemtjänst med ”extra allt”
Personalkooperativet Friskvård och hemservice i Umeå ekonomisk förening är föregångare på allt – som avknoppare i en hemtjänst som nästan alltid utförs av det offentliga nischar man sig och tar hand om gamla som har såväl svenska, somaliska, tigrini, persiska, arabiska och kurdiska som modersmål. Och med brukarinflytande, kvalitetskontrakt och en ”egen” hemvårdare som krydda i affärsidén!
Tillsammans skapar man dessutom viktiga arbetstillfällen till invandrare vars position på arbetsmarknaden annars är minst sagt kärv. www.fvh.se

Kooperativ bed & breakfast
- social innovation
Kooperativ bed & breakfast – pionjär i Sverige! Till den innovationens uppmärksammade verksamheter hör också café på sommaren, städ- och flyttuppdrag samt bageri.
Solacoop i Karlstad är ett exempel på sk ”social franchaising”... här har människor med arbetshinder av olika slag tagit arbetsmarknaden i egna händer, kopierat en framgångsrik affärside från Italien och skaffat jobb åt sig själva - nio medlemmar, fyra praktikanter och två handledare anställda av kommunen samt en plusmedarbetare. Hittills.
Och Karlstad, där solen alltid skiner, har fått ett attraktivt tillskott till stadens övernattningsalternativ.
www.solakoop.se

Byggnadsvård med ”extra allt”
Småländska Eksjö har något av snickerihantverkets kultstatus över sig. Grädde på moset är Byggnadsvård Qvarnarp ekonomisk förening. Här kombinerar 15 småföretagare det lilla företagets flexibilitet med det stora företagets effektivitet.
Förutom en brinnande passion för gamla hus delar man, när det behövs, såväl personal, maskininvesteringar och stora uppdrag med varandra.Gott nog. Men dessutom räknas man som en av landets mest kompetenta byggnadsvårdsorganisationer och erbjuder allt från föreläsningar till ett 30-tal utbildningar inom byggnadsvård. Till ”extra allt” hör också en slags plantskola, där blivande företagare sätts på kärleksfull tillväxt för att så småningom bli kvalificerade byggnadsvårdsföretagare och medlemmar i föreningen.
www.byggnadsvardqvarnarp.se

Energi i förening
hetaste trenden
Bättre miljö. Vettigare elpriser. Lokal utveckling. Tre goda ting som gör full pott för vindkraftskooperativen. ”För bra för att vara sant”, trodde banken och sade nej.
Jämtlänningarna konstaterade å sin sida att fjällen är ett riktigt blåshål. Och tog saken i egna händer. På en månad drog man ihop de 17,7 milj kr som behövdes för att bygga kraftverket. Själva! Nu står Offerdals ekonomisk förenings vindkraftverk där - ett Vestas verk på 1,5 megawatt - och snurrar in återbäring på de ca 300 medlemmarnas elräkningar. Ett till är på gång!
www.offerdalsvind.se

Skolvärldens egen solskenshistoria
Stockholms estetiska gymnasium är skolvärldens egen solskenshistoria. Alla – jo, 100 procent – av eleverna känner sig trygga i skolan. 97 procent av dem rekommenderar skolan till andra. Och fler går ut med full högskolebehörighet.
Förklaringen?
Ja, en av dem handlar om engagemang och inflytande. Eleverna är i majoritet i skolans styrelse. Lärarna bemannar resten av platserna. Det finns bara här! Tillsammans skapar man en av Stockholms absoluta toppskolor. Och 300 elever i värsta skoltrötthetsåldern lever sin dröm – pluggämnen kombinerat med dans, musik och teater.
www.stockolmsestetiskagymnasium.se

En konst att leva på konsten
Bakom tegelfasaderna i det nedlagda gamla pappersbruket i huserar konstnärskollektivet Not Quite. Eller, med andra ord, mitt i obygden ligger navet i ett av de starkast växande kultursystemen i Västra Götalandsregionen.
Hemligheten är konstnärernas intensiva samarbete kring kollektivverkstäder, utställningslokaler, skulpturpark, butik, fik. Och, och, och…
– Alla här har insett att det är en styrka att vara många. Tillsammans lockar vi hit mer folk, lär oss av varandra och hjälps åt rent praktiskt både i vardagen och – inte minst viktigt - i vår konst.
Antalet besökare till Fengersfors Bruk i Åmål i Dalsland bara ökar. Idag finns det varken lediga lägenheter eller tomma hus i bygden och lanthandeln har aldrig gått så bra som idag. Så nu startar man förskola också – tillsammans!
www.notquite.se

Huset som inte borde
kunna ha byggts
Det kooperativa hyreshuset i Mölndal, granne med Göteborg, borde inte ha gått att bygga. Enligt Boverkets bedömning i alla fall. Men med en god portion ren envishet hos tre damer i föreningen ”Bo i Gemenskap”, har man skapat ett höghus med kooperativ hyresrätt, lägre hyror och utan spekulation i boendet.
Eldsjälarna som drev fram huset hade två bärande idéer - gemenskap i boendet och billigare byggande. Resultatet? Ett hus med högre standard och cirka 1000 kronor lägre månadshyra. De boende tycker att huset blev ännu bättre än de vågade drömma om!

Skolexemplet på landsbygdsutveckling
Servicecentrum Övre Bygden är ett föredöme för lokal landsbygdsutveckling på många sätt. Den ekonomiska föreningen driver affären, sköter hemtjänsten på entreprenad och har fått liv i stationshuset, numera ett gemensamt närvärmeverk.
Det var i mitten av 90-talet som samarbetet tog ordentlig fart…sista lanthandeln försvann och när också skolan hotades insåg ett 60-tal personer att valet stod mellan att låta allt dö ut eller att med gemensamma krafter vända skutan. Man lyckades. Över förväntan!
Sammanlagt 24 personer fick större och mindre utkomster från kooperativet i fjol. Armarna i kors nu då? Nej – nu sneglar man bland annat på posten och kan tänka sig att dela ut brev, paket och reklam. Och varför inte nyttja de snart nedlagda järnvägsspåren i en turistsatsning?
www.servicecentrumiovrebygden.se

Informationsbyrån som
investerar i människor
I den traditionellt hierarkiska informations- och reklambranschen har Underhuset skapat ett annorlunda företag där ägande och ledning delas lika.
I sitt arbete med utställningar, trycksaker, text och webb inom kultur- och miljösektorn får de fem medlemmarna utrymme både för sin yrkeskunskap och sina personliga intressen.
Målet för Underhuset är inte att gå med så stor vinst som möjligt, utan att få företagets kompetens att växa. Och att medlemmarna växer som människor. www.underhuset.com