Nyheter på Coompanion Norrbotten

Nyheter på Coompanion Norrbotten http://www.coompanion.se Fjällbjörken i Kiruna har startat sin verksamhet Med naturen som grund för det skapande arbetet arbetar Fjällbjörken inspirerade av Reggio Emilias tänk. Varje barn föds nyfiket med en stor lust att lära och upptäcka. Genom att dagligen vistas i naturen lär sig barnen att se, reflektera och ta hänsyn till vår natur och miljö. De lär sig använda alla sina sinnen då de hoppar, kryper och klättrar sig fram, för att sen gestalta sina upplevelser genom att uttrycka sig i form och färg. Vi vill ge barnen möjligheten att lära om vår natur och kultur i Kiruna Kommun. "Ett barn har 100 språk" vi vill låta barnet utveckla alla sina språk Läs mer i <a href="http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/artikel.aspx?ArticleId=6658138">artikeln </a> http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=696&LocalID=3 2012-01-23 13:47:49 Coompanions arbete ger resultat Coompanions arbete under 2011 har gett positiva bidrag till Norrbotten Coompanion har under året träffat drygt 600 personer som velat ha information om kooperativt företagande, 80 personer har fått rådgivning och 45 verksamheter/företag har startats under året med vår hjälp av dessa är; 10 företag med totalt 13 anställda, 25 personer som har gått in i egenanställningsföretaget Convoy i Norr, 2 ideella föreningar och 8 nätverk. Dessutom har 56 personer som startat eller vidareutvecklat sina sociala företag fått stöd av Coompanion. - Innovativa idéer föds när behov påtalas och själva grunden till kooperativen är de behov som människor har av att utveckla sina byar, få service eller få ett arbete helt enkelt, säger Roine Karlsson verkamhetsledare på Coompanion Norrbotten och fortsätter med att berätta om två sociala innovationer som startats under året. LÄR i Norr AB som dels driver förskola men också säljer konsulttjänster inom pedagogik eller Villa västan ek. för. som byggde om den gamla skolan i byn och började driva boende och konferenser i den. LÄR i Norr AB är ett kooperativt företag som startades av två personer som valde att starta ett AB, eftersom man måste vara minst tre personer för att starta en ekonomisk förening. - När vi är två kan vi stötta varandra genom motgångar, Vi känner varandra väldigt väl och det ger oss en trygghet att våga börja med det här som är nytt för oss. Vi kan jobba tillsammans för att utveckla vår gemensamma dröm om en bra förskola som även har omptensutveckling i konceptet. För oss vara det mycket bra att Coompanion kunde stödja oss i utvecklandet av affärsplanen för att se affärsmässigt på vårt företagande och att få nya viktiga kontakter, säger Marita Johansson på Lär i Norr AB 070-640 41 95 Thomas Eklund på Villa Västan ek. för. 070 657 63 60 säger så här om varför de startade ett kooperativt företag. - Vi startade ett kooperativ för att vi behöver vara flera som hjälps åt att komma igång och sen också för att driva vårt boende - och konferenscenter här i Koler mitt i Markbygden. Det känns bra att dela på ansvar och glädje när man ska starta en ny verksamhet som vi nu gör. Det är framförallt roligare att driva företag tillsammans. Coompanion hjälpte oss att komma igång och ge oss information om hur det fungerar" http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=691&LocalID=3 2012-01-09 11:32:41 Kooperativ vill kombinera barnomsorg och turism i nytt projekt <a href="http://hbwebben.se/kooperativ-vill-kombinera-barnomsorg-och-turism-i-nytt-projekt/">http://hbwebben.se/kooperativ-vill-kombinera-barnomsorg-och-turism-i-nytt-projekt/</a> http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=637&LocalID=3 2011-05-02 16:08:59 Tillsammans blir vi starka Tillsammans blir vi starka. Kvinnor måste bli bättre på att lyfta varandra. Det sa Ebba Lindsö, tidigare vd på Svenskt näringsliv vid en föreläsning på Norrbottensteatern i Luleå igår. Föreläsningen arrangerandes av Magma Nord i samarbete med Coompanion med stöd av Luleå Näringsliv och Länsstyrelsens program Främja kvinnors företagande. . Magma handlar om att samarbeta och att dela med sig; av idéer, erfarenheter och kontakter och under föreläsningen delade Ebba Lindsö med sig av sina med- och motgångar inte minst det abrupta slutet från Svenskt Näringsliv. - Tiden där var de värsta 800 dagarna i mitt liv. Det var det första jobbet som jag tog trots att det gick emot min magkänsla och det blev helt fel. Det är viktigt att lyssna på sin inre röst och aldrig tro att vi är mindre värda, sa Ebba Lindsö. Text: Helena Jönsson http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=632&LocalID=3 2011-04-15 15:15:11 Socialt företagande en ny väg för byautvecklingen! De senaste åren har man börjat prata mer och mer och skriva om de sociala företagandet. De sociala företagen har som huvudmål för sin verksamhet att skapa arbete åt dem som har svårt att få det. De kan har varit sjukskrivna under en längre period eller av olika anledningar hamnat i långtidsarbetslöshet och har man väl varit utanför arbetsmarkanden under en lägre tid är vet väldigt svårt att komma in igen. Det är anledningen att det sociala företagandet nu diskuteras allt oftare. Var människa vill dra sitt strå tillstacken för att hålla vårt samhälle igång. Det är igen som vill vara utestängd och helt hänvisad till olika stödformer från myndigheter av olika slag för sin överlevnad samtidigt som det är kostsamt för samhället att ha en del av sin befolkning utan för den så kallade "produktiva" gruppen. De som arbetar med att utveckla byn/samhälle där de bor har ju som sitt yttersta mål att få det egna samhället/byn att bli välmående med många innevånare som trivs och får sina behov av både meningsfull fritid och bra arbete på hemorten. Skapa en miljö och ett klimat där alla trivs, känner sig sedda och behövda. Det är därför jag tror att många byautvecklingsgrupper skulle kunna aktivare arbeta med att skapa eller bidra till att det bildas sociala företag i de egna byarna där alla som vill skulle kunna arbeta utifrån de egna förutsättningarna och avsett ålder. Unga vuxna har ofta svårt att få arbete även om de flyttar tills städerna men locka tillbaka dem genom att ge dem jobbgaranti i den egna hembyn. Visa att ni är bättre än stan på att ta hand om dem och att ni bryr er. Lyft frågan om hur ni själva i byaföreningen skulle kunna skapa nya jobb åt alla, vänta inte på att nån annan ska göra det. Det finns byaföreningar som börjat jobba på det här sättet och de vet att det går att skapa jobb. En bra väg till ett positivt och kreativt klimat är att många jobbar tillsammans för att rent konkret skapa jobb i sin egen by – när ska ni börja? Roine Karlsson Verksamhetsledare http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=629&LocalID=3 2011-04-01 14:23:25 Jakten på årets ambassadörer för kvinnors företagande har startat! Måndagen den 7 mars startar Tillväxtverkets rekrytering av nya ambassadörer för kvinnors företagande. Radiokampanjen som går under namnet "Jakten på ambassadörer för kvinnors företagande" sänds i radiokanalerna Rix FM, Mix Megapol och på Spotify. Tipsa dina kontakter Känner du någon som du tycker borde bli ambassadör för kvinnors företagande? Vi vill gärna att du tipsar personer i ditt kontaktnät. Be dem gå in på <a href="http://www.tillvaxtverket.se/">www.tillvaxtverket.se</a> och klicka på bannern som leder till kampanjsidan där man kan anmäla sitt intresse att bli ambassadör. Tack för din hjälp! http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=621&LocalID=3 2011-03-07 14:37:31 Satsa på kooperativt entreprenörskap ? då blir fler kvinnor företagare Sverige behöver fler företag och företagare som kan skapa välfärd och tillväxt. Och det är kvinnorna, som genom att starta företag tillsammans, skulle kunna bära upp ett nytt företagsamt Sverige. Men då måste stödsystemen till nyföretagande förbättras och uppmuntra kooperativt företagande. Bland nyföretagarna är kvinnorna bara hälften så många jämfört med männen. Det här kan vi ändra på. Företagsrådgivaren Coompanion visar i en rapport, byggd på siffror och statistik från SCB, Bolagsverket och Tillväxtverket att om man underlättar för människor som vill starta företag tillsammans – dvs kooperativ – så främjar man samtidigt kvinnors företagande. Skälen till detta är framför allt två. Ett är att kvinnor med rätta befarar att ett eget företagande tar mycket tid och engagemang i anspråk och medför ekonomiska risker. Det kooperativa företagandets enklare, roligare och tryggare lösning på detta allt annat än inbillade problem är att driva företag tillsammans. Ett annat skäl är att kvinnors "utanförskap" i näringslivet minskar. Kvinnor upplever att stödsystemen kring nyföretagande har mäns ensamföretagande som norm. Såväl när det handlar om inställningen till det egna företagandet, som till risk- och trygghetsaspekter, branscher, avkastning, verksamhetens skala, affärsidéer och kontaktnät. Tillsammans – i nätverk, i småföretagssamverkan och i gemensamt ägda och drivna företag - kan då företagsamma kvinnor hitta den kunskap, de erfarenheter och den mentala uppbackning som ett framgångsrikt nyföretagande kräver. Många kvinnor har också insett detta. Av dem i åldrarna 18-30 år som kan tänka sig att bli företagare vill tre av fyra - 76 procent – i så fall göra det tillsammans med någon eller några andra. I antal räknat betyder detta 357 000 personer. Detta stora intresse avspeglar sig i ett förändrat företagande. Aktiebolagsformen fick förra året ett stort uppsving när kapitalinsatsen halverades och revisionskraven mildrades. Men ekonomisk förening, den företagsform i vilken kooperativt företagande oftast drivs i, växer i ett längre tidsperspektiv snabbast av alla företagsformer – med 44 procent under tioårsperioden 1998-2008. Norrbotten hör till de tre regioner i landet där ökningen är som störst – hela 70 % under samma period. Här startades 26 ekonomiska föreningar med 412 medlemmar bara under 2010. Landets alla Coompanion hjälpte förra året 629 nya företag att starta – av de ungefär 4 600 nya entreprenörerna i dessa företag var antalet kvinnor och män praktiskt taget lika stort. Det jämställda företagandet finns alltså. Denna potential för kvinnors företagande tas inte tillvara. Bristande kunskaper, ibland fördomar och en skepsis mot endera kvinnor som företagare, företagsformen ekonomisk förening – eller både och - gör att offentliga organ och andra företagsfrämjande aktörer i vissa fall rentav avråder från att starta kooperativ. Vi accepterar inte detta. Ekonomiskt stöd från Tillväxtverket möjliggör att Coompanion kan erbjuda kostnadsfri startrådgivning överallt i landet, men det räcker inte. För att minska klyftan mellan de kvinnor som kan tänka sig att starta företag och de som verkligen gör det, ser vi framför allt följande: - alla som kommer i kontakt med nyföretagande – banker, myndigheter, revisorer, företagsrådgivare, arbetsförmedlingar, med flera – måste frångå ensamföretagandet som mall och informera om att det både finns en skräddarsydd företagsform för och rådgivning till människor som vill driva företag tillsammans. - stödsystemen kring nyföretagande måste förnyas. Inte minst handlar det om bättre finansiering för att utveckla projekt och företagsidéer. - en tydlig politisk viljeinriktning behövs när det tillämpningen av lagen om offentlig upphandling, LOU och lagen om valfrihet, LOV. Idag missgynnas ofta personal – läs kvinnor - och brukare som tillsammans vill ta över driften av den egna vård- och omsorgsverksamheten. Entreprenaderna går istället till stora privata företag som kan lägga anbud på hela sjukhus eller vårdinrättningar. Luleå 2011-03-04 Lars Granberg Landstingsledamot, ordförande i Coompanion Norrbotten Helena Zimmer Vice VD Hushållningssällskapet rådgivning Nord AB, VD Convoy och vice ordförande Coompanion Norrbotten MER INFO: Gunnel Mörtlund, Coompanion, 070-322 23 19 http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=620&LocalID=3 2011-03-07 14:05:19 Coompanion ser till att fler anställs! Under 2010 var totalt 32 personer anställda i nystartade företag eller verksamheter som fått rådgivning av Coompanion. Motsvarande siffror för 2009 är 20 anställda, en ökning med mer en 50 %. Coompanion är dessutom mer effektiv i sin rådgivning då 41 rådgivna företag lett till 32 anställningar 2010. Vilket innebär att något färre företag fått rådgivning men antalet anställda i de nystartade företagen och verksamheterna ökat stort. Det är extra glädjande att fler nyföretagare inser tjusningen med att starta företag tillsammans. Detta visar sig genom att fler grupper och färre enskilda personer har deltagit i rådgivning under 2010 än föregående år. Att Coompanions verksamhet är hållbar blir tydligt genom att 10 av de 12 företag som bildades med stöd av Coompanion 2007 fortfarande är verksamma. Ett resultat som verksamhetsledare Roine Karlsson är mäkta stolt över; ?Vår rådgivning håller hög kvalitet, något vi märkt i kundernas nöjdhetsindex där vi legat på 94 %. Men självklart är det roligt att se konkreta bevis i form av blomstrande företag, trots att de senaste åren varit tuffa rent ekonomiskt?. http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=605&LocalID=3 2011-02-02 13:03:50 De social företagen är samhället s vinstmaskiner En ny rapport Försäkringskassan visar hur sjukskrivningar och utförsäkringar ökar Det är en fruktansvärd utveckling både för berörda människor och samhällsekonomi! Det som känns extra sorgligt är att det finns medicin mot detta, visserligen igen mirkaelkur för alla men ett botemedel som kan hjälpa tusentals människor tillbaka till arbetslivet. Vi är ett femtiotal personer från sociala företag, företagare, kommunanställda och politiker samt arbetsförmedlare som under två dagar i Pajala träffats för att diskuterat hur vi tillsammans ska kunna agera för att fler sociala företag kan komma igång. Konferensen var ett led i avslutningen av My Way projektet som Coompanion och Navet drivit i Pajala. Alla medverkande och deltagare var eniga om att det är mycket angeläget att det skapas förutsättningar för fler sociala företag i länet då det på ett avgörade sätt kan hjälpa människor tillbaka till arbetslivet både från utförsäkring och långtidsarbetslöshet. Alla är inte lämpliga att gå in och bli sociala företagare men många är det. I Norrbotten har vi just nu 9 sociala företag som redan nu sysselsätter över 170 personer. Tillväxtverket har låtit göra ett så kallat Socio-ekonomiskt bokslut för två social företag nämligen KOS och Briggen • •Resultanten av dessa uträkningar visade; samhällsvinsten är mellan 125 000 – 350 000 kronor per år och deltagare • vinsten består av alla samhällskostnader som försvinner eller reduceras och av produktionsvärdet i företagen • störst vinnare är landstinget 120-180 000 medan kommunerna vinner 75-150 000 kr per person och år • den totala samhällsvinsten är ca 6,1 miljoner kronor per år • arbetsförmågan ökar i snitt 12%/år och behovet av insatser sjunker 30%/år Våra nio sociala företag i länet ger redan de en ungefärlig samhällvinst på mellan 20 - 60 milj kr per år om man skulle överföra Tillväxtverekts uträkningar på länets sociala företag. I dessa uträkningar finns inte den mänskligan glädjen att få komma över från den tärande till den närande sidan i samhället och det är ändå den största vinsten Vad är socialt företagande? Det sociala företagets huvudsakliga mål är att driva hållbart företagande som ger nya arbetstillfällen till grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I företaget är medarbetarna ofta delägare och det skapar för individen tillhörighet, identitet och tro på de egna möjligheterna. För samhället och marknaden betyder det sociala företaget att nya produkter och tjänster erbjuds samtidigt som samhälleliga vinster görs genom minskat behov av vård och bidrag hos de individer som gått från utanförskap till företagande. Vinsterna i företaget återinvesteras i verksamheten. HAR VI VERKLIGEN RÅD ATT INTE GÖRA VÅRT YTTERSTA FÖR ATT FÅ IGÅNG FLER SOCIALA FÖRETAG? Roine karlsson Verksamhetledare Coompanion Norrbotten http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=603&LocalID=3 2011-01-27 21:39:23 Finbesök från ALMI på styrelsemötet I mitten av december passade vi på att hälsa julen välkommen med ett styrelsemöte som inleddes med en god jullunch på Norrigården i Boden. ALMI Nords VD Sten-Anders Gustafsson inledde mötet med att dela med sig av sin syn på framtiden för våra respektive verksamheter ur ett globalt perspektiv. Vidare rapporterades det om propositionen som föreslår förändringar i det statliga stödet till nyföretagarveksamhet. Hela mötet var eniga om att samarbete var angeläget för att möte kommande förändringar på ett bra sätt. http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=600&LocalID=3 2011-01-12 11:58:16 Ambassadörer för 2011 sökes Ett nytt ambassadörsår är på gång och vi på Coompanion Norrbotten hoppas att få fortsätta som ambassadörskoordinator och arbeta vidare med länets duktiga och drivna företagarkvinnor. Glädjande är att många av ambassadörerna vill fortsätta under kommande år men fler tillskott är alltid önskvärt. Som ambassadör har du till uppgift att göra kvinnor som driver företag mer synliga. Ambassadörerna ska fungera som förebilder och inspirera fler kvinnor till entreprenörskap samt öka kunskaperna om företagande. En ambassadör besöker skolor, högskolor, nätverk, ideella organisationer med mera och berättar om sina erfarenheter som företagare. En ambassadör kan också träffa kvinnor som funderar på att bli företagare. Ett möte med en ambassadör kan visa att företagande kan vara ett spännande karriärsval. Vill du veta mer? Besök gärna ambassadörernas hemsida <a href="http://www.ambassadorer.se">www.ambassadorer.se</a> för mer information om du vill bli ambassadör eller boka en av Norrbottens duktiga ambassadörer. http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=598&LocalID=3 2011-01-10 13:50:06 Sociala företag är förebilder De verkar finnas en misstro och ett ifrågasättande av de sociala företagen där ofta Bryggan i Piteå, Jobbcentralen i Älvsbyn och Navet i Pajala nämns i media vilket är mycket beklagligt då de har som sitt mål att skapa nya arbetstillfällen för dem som annars har svårt att få det. Det ligger i själva benämningen Socialt företag att man har som syfte att skapa jobb åt långtidsarbetslösa och/eller långtidssjukskrivna och att man återinvesterar överskottet i verksamheten. Den här sortens företagande är en ny företeelse i vårt näringsliv och det kan förklara en viss misstänksamhet från omgivningen. I Norrbotten har vi nu nio sociala företag med lite drygt 170 personer sysselsatta i de dagliga verksamheterna I vårt län finns det trots den goda konjukturen tusentals långtidsarbetslösa som har svårt att kunna konkurrerar om de lediga jobben som dyker upp, även om de blev arbetslösa när det var lågkonjunktur så har de nu svårt att konkurrera bara av det skälet att de varit utan jobb länge då det finns andra att tillgå. De sociala företagen tar in långtidsarbetslösa och sjukskrivna och stöder dem att åter kunna bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Från staten och då oftast via Arbetsförmedlingen utgår det då stöd för detta. De här stöden är inte reserverade för de sociala företagen utan alla som tar emot dem som varit bort längre tid från arbetsmarknaden har lika möjlighet att få dessa stöd och resursen långtidsarbetslösa har vi ju gott om. De social företagen är där unika i att de medvetet jobbar med att utveckla arbetsmodeller för att ta emot och stödja människor att återvända till arbetslivet och arbetsmarknaden. Jag har svårt att förstå varför detta kritiseras? Se istället de sociala företagen som förebilder i deras arbete att motivera, träna och stötta människor att åter bli attraktiva på arbetsmarknaden. Besök dem och låt dem berätta hur de arbetar med detta och fundera sedan själva hur ni skulle kunna hjälpa dem som är långt ifrån arbetsmarknaden att kunna komma igen med hjälp av er. De är igen brist på arbetslösa som väldigt gärna tar chansen när ni ger dem det och Arbetsförmedlingen för att skapa arbeten åt de som andra inte väljer att anställa så nästa gång du ska anställa kontakta då Arbetsförmedlingen och fråga om ni kan få förslag på några långtidsarbetslösa. Är ni osäkra på hur man på ett bra sätt kan stödja dem när de sen kommer till ert företag ta då kontakt med nåt av våra nu nio sociala företag och få lite goda råd. Vi behöver alla hjälpas åt med att reaktivera nygamla människor till vår aktiva del av arbetsmarknaden. Coompanion Norrbotten Roine Karlsson Verksamhetsledare http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=584&LocalID=3 2010-11-04 10:06:17 ÅRETS KOOPERATIV 2010 I NORRBOTTEN FRITID I NORR, LULEÅ Fritid I Norr utvecklar pedagogiska tankar, kunskaper och erfarenheter inom den fria tidens områden. Mötesplatser och lämpliga lärandemiljöer tillhandahålls som stimulerar till entreprenörskap och individuell utveckling främst för unga. Mänskliga värden och kooperativt tankesätt utgör ledstjärnor inom och för föreningen. "Pionjärer i tänket att se möjligheter med och för ungdomar. Att arbeta för ungdomar och samtidigt gå runt ekonomiskt anses viktigt. Betydelsefullt är lyftet att frångå tankenormen att fritidsgårdsverksamhet skall ske på ideell basis. Det nya är det ekonomiska tänket men med mänskliga värden. Fritid I Norr har gett kommunens ungdomar likartade eller bättre möjligheter. Uppfattningen är att denna verksamhet kraftigt bör utvecklats. Kanske i hela landet." http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=564&LocalID=3 2010-09-24 10:59:02 Rådgivare lär sig kooperativa aktiebolag När omvärlden förändras måste de kooperativa affärsrådgivarna kompetenshöja sig för att möta de nya möjligheterna och kraven som följer av dessa förändringar. Magnus Andersson Coompanion Kronoberg föreläste om hur aktiebolag kan göras demokratiska och mer öppna för att då mer likna kooperativa bolag. Magnus tillhör expertgruppen som håller på att revidera lagstiftningen för ekonomiska föreningar. Efter förändringar i den nya aktiebolagslagen ser rådgivare fler möjligheter. Kraven på insatser i aktiebolag har halverats och nu börjar även allmänheten känna till det. De nya kraven och påföljande behov har inneburit att rådgivarna valt att fortblida sig. Efter en givande sammankomst i Abisko kommer Coompanions rådgivare att erbjuda tillsammans företagare bra stöd när de formar sitt aktiebolag. Med kunskap om den nya lagstiftningen kombinerat med demokratiskt tänkande utökar Coompanion servicen till sina kunder. "Vi möter ofta, framförallt unga, förstagångsföretagare som vill starta företag tillsammans men saknar en tredje part som behövs för att bilda en ekonomisk förening. Nu kan vi hjälpa dem att starta demokratiska aktiebolag istället. Vi känner oss väl rustade" säger verksamhetsledare Roine Karlsson. http://www.coompanion.se/News.aspx?NewsID=560&LocalID=3 2010-09-08 10:07:08