Lokalekonomisk analys

Den lokalekonomiska analysen är ett verktyg som visar på vad medvetna val av den lokala befolkningen kan göra för att skapa sysselsättning och lokal tillväxt i den egna bygden. För att stimulera samarbete mellan t ex privat, offentlig och ideell sektor är ofta ett lokalt perspektiv på ekonomin viktigt. För att kunna se var utvecklingspotentialerna finns behöver man känna till vilka pengar som finns och hur mycket som konsumeras av varor och tjänster.

LEA ger svar på: 

  • Hur många bor i byn, vilka företag finns och vilka arbetsplatser har vi?
  • Hur stora är våra samlade inkomster?
  • Hur stora är våra samlade utgifter?
  • Vad konsumeras det för varor och tjänster?
  • Hur mycket av konsumtionen sker i lokalsamhället och hur mycket ”läcker” ut?
  • Var finns utrymme att stärka den lokala självförsörjningen?

Lokalsamhälle är det område som medborgare upplever som sin lokala gemenskap, med vilken de känner tillhörighet, delaktighet och ansvar. Lokalsamhälle är inte kommunen, kommundelen eller någon annan administrativ avgränsning.

På europeisk och nationell nivå talas det ofta om handelsbalans, förhållandet mellan import/export. Det ekonomiska inflödet ska vara högre än utflödet (= export större än import) för att man ska säga att handelsbalansen är positiv. Alla staters regeringar eftersträvar en positiv handelsbalans. Detta är en beskyddande attityd till den egna ekonomin, som behövs om man vill slå vakt om samhällets ekonomiska utveckling på sikt. Hittills har vi inte brytt oss om att se till lokalsamhällets ekonomiska flöden. Det är hög tid att föra ner detta nationella tänkande på lokal nivå och börja se den lokala handelsbalansen. Hur är det ställt med in- och utflödet av pengar på gräsrotsnivå?

Med en bra lokal handelsbalans har man ett lokalsamhälle som är starkt och livskraftigt, lokalsamhället görs oberoende. Ju längre varje krona åker runt i det lokala ekonomiska kretsloppet, ju bättre mår lokalsamhället.

Arbetet med en lokal ekonomisk analys är mobiliserande för lokalsamhällets utveckling. Den ekonomiska förändringsprocessen börjar redan i planeringen av detta arbete. Det är många människor som har ett intresse i den: politiker, företag, medborgare, ja alla.

Den ”stora hemligheten” med en lokal ekonomisk analys är enkelt uttryckt följande: genom att räkna ut vad och hur mycket som konsumeras utanför lokalsamhället (= ekonomiskt läckage), ser ni vilka varor och tjänster som kan föras in i lokalsamhället och skapa fler eller nya arbeten. Ni använder det konsumtionsutrymme som redan finns. Det är bättre att köpa en liter mjölk hos den lokala handlaren, än att köpa den på ett snabbköp i en större stad. Ni bör alltså köpa (och producera) så mycket som möjligt lokalt och på så sätt förbättra den lokala handelsbalansen. En lokal ekonomisk analys ska leda fram till en handlingsplan med förslag på vad just vi kan göra i vårt lokalsamhälle.

Arbetet med en lokal ekonomisk analys är en process som i sig kan vara lika viktig som resultatet. Analysen bör resultera i en lokal handlingsplan som kan vara olika omfattande beroende på vilka problem bygden står inför.

Arbetet kan delas in i SEX faser

Fas 1. Bestäm vem eller vilka som ska göra analysen. Utgå från byalaget eller någon annan förening i bygden.

Fas 2. Det andra steget är att presentera idén med lokal ekonomisk analys och informera så många som möjligt i lokalsamhället.

Fas 3. Bestäm det geografiska område som analysen ska omfatta. Beställ sedan statistikpaketet från Statistiska Centralbyrån

Fas 4. Det fjärde är att analysera SCBs siffror. Det är i SCBs siffror ni ser den huvudsakliga ekonomiska strukturen. Därefter börjar det roliga, att beräkna den lokala handelsbalansen: hur mycket pengar ”läcker ut”? Denna fjärde fas resulterar i en lokalekonomisk rapport och är underlaget för det fortsatta arbetet.

Fas 5. Det femte är att ”bolla” med de olika varor/tjänster där läckage finns och försöka klura ut hur dessa varor/tjänster kan köpas lokalt (täppa till läckorna). Finns inget lokalt utbud är alltså läckaget 100 %. Utgå från den lokala företagsstrukturen. Vilka företag finns och vilka kan skapas? Eller finns det andra lämpliga/möjliga företagsformer, t.ex. kooperativ eller ideella föreningar?

Fas 6. Det sjätte blir slutligen att skriva en handlingsplan för att täppa till de ekonomiska läckorna. Hur handlingsplanen och förverkligandet av den kommer att se ut i praktiken kan ingen ha någon uppfattning om, förrän fas 5 har arbetats igenom.

>> Ladda ner Metodboken (487k)



COOMPANION - KOOPERATIV UTVECKLING SJUHÄRAD|  Olovsholmsgatan 32, 506 34 Borås|  sjuharad@coompanion.se |