Här är några frågor som vi på Coompanion ofta möter.
Svaren på frågorna finns förklarade längre ner.
Varför starta eget tillsammans?
Vad är ett kooperativt företag?
Hur startar jag ett kooperativt företag?
Vem kan starta ett kooperativt företag?
Vad skiljer ett kooperativt företag från andra företag?
Vad är en ekonomisk förening?
Hur utformar man stadgar för en ekonomisk förening?
Hur påverkas a-kassan vid start?
Vad är de kooperativa principerna?
Vad är social ekonomi?
Vem är organisationen Coompanion?
Varför starta eget tillsammans?
Att starta företag kräver kunskap, kraft och vilja. Styrkan i det kooperativa företaget är att flera personer delar på ansvar och svårigheter, men också framgång och glädjeämnen. Samarbetet utvecklar kompetensen hos varje enskild medarbetare, både genom att ni lär av varandra och genom att ni tillsammans beslutar om företagets ledning och styrning.
De viktigaste fördelarna kan variera mellan olika grupper. I det sociala kooperativet har det gemensamma ansvarstagandet en rehabiliterande funktion. I det kunskapsintensiva tjänsteföretaget – inom såväl omsorgssektorn som databranschen – är det ett sätt att ta tillvara företagets mest värdefulla kapital: medarbetarnas kunskaper och engagemang. För småföretagare i samverkan handlar det om erfarenhetsutbyte, om att på lika villkor samverka om resurser till kompetensutveckling, lokaler, utrustning etc. Att enskilda personer eller företag samarbetar gör det också möjligt att ta större och mer komplicerade uppdrag.
De kooperativa företagen skapar nya arbetstillfällen utifrån lokala behov. De bidrar till medinflytande i arbetslivet och hälsosamma arbetsplatser. De är stabila i sin verksamhet och tvingas mer sällan till konkurs än traditionella företag. Därför är kooperativa företag en viktig ingrediens i en stabil välfärdsutveckling.
Vad är ett kooperativt företag?
Det unika med det kooperativa företaget är att det samlar människor, minst tre, som arbetar för gemensamma ekonomiska, sociala eller andra mål med hjälp av ett demokratiskt styrt företag. Under rubriken Om kooperativ kan du läsa mer om hur ett kooperativt företag fungerar.
Hur startar jag ett kooperativt företag?
I många avseenden är processen densamma oavsett i vilken form du väljer att starta ditt företag, t ex när det gäller affärsidé, budget- och finansieringsfrågor, marknadsföring etc. I det kooperativa företaget är det dock du och de andra medlemmarna som gemensamt äger och beslutar över företaget, med alla era samlade erfarenheter och kunskaper. Det ger förstås ett ökat engagemang, men ställer också krav på en hög grad av delaktighet och öppenhet i startprocessen.
I vår Starta-eget-guide kan du läsa mer om hur det går till att starta ett kooperativt företag. Du kan också kontakta rådgivarna på Coompanion som hjälper till med kostnadsfri rådgivning både för befintliga kooperativ och för er som vill starta nytt.
De kooperativa rådgivarna erbjuder kvalificerad rådgivning kring sedvanliga företagsfrågor, men de har också särskilda kunskaper om hur en grupp kan ta tillvara engagemang och skapa delaktighet och öppenhet.
Vem kan starta ett kooperativt företag?
För att starta ett kooperativ i form av en ekonomisk förening krävs att ni är minst tre fysiska eller juridiska personer. Med andra ord kan både enskilda individer och organisationer, till exempel föreningar eller företag, vara medlemmar i ett kooperativ.
Medlemmarna fastställer gemensamma regler för medlemskap och styrning i form av stadgar. Varje medlem måste uppfylla de krav som angivits i stadgarna och betala den insats som kooperativet beslutat. Det finns ingen övre gräns för hur många medlemmar ett kooperativt företag kan ha. Det kooperativa företaget har visat sig särskilt intressant för grupper som normalt inte är benägna att starta traditionella företag.
Vad skiljer ett kooperativ från andra företag?
För att förstå vad som är speciellt med det kooperativa företaget jämförs det ibland med aktiebolaget. Egentligen är det inte rätt, eftersom kooperation är ett sätt att organisera ekonomiska verksamheter och inte en associationsform, såsom aktiebolag, handelsbolag eller ekonomiska föreningar.
Det som är specifikt med ett kooperativt företag är att alla medlemmar, eller ägare, har lika stor rösträtt när det gäller företagets styrning, oavsett hur stor deras ekonomiska insats är. Ett kooperativt företag är medarbetarägt och styrs med demokratiska principer. Ett kooperativt företag kan med andra ord lika gärna vara ett aktiebolag som en ekonomisk förening, med förutsättningen att den demokratiska medlemskontrollen säkerställs genom särskilda avtal. Det vanligaste är dock att kooperativ verksamhet sker i ekonomiska föreningar, som är den företagsform som är särskilt framtagen för att passa kooperativets behov av demokrati och delaktighet.
Vad är en ekonomisk förening?
Den ekonomiska föreningen är den företagsform som är skräddarsydd för dig som vill starta ett kooperativt företag. Den ekonomiska föreningen ska enligt Lagen om ekonomiska föreningar främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar…. Lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) är den lag som reglerar den ekonomiska föreningen som företagsform.
I den ekonomiska föreningen bestämmer ni själva hur stor kapitalinsatsen per medlem ska vara. I ett aktiebolag måste den egna insatsen vara minst 100 000 kronor. Aktiebolaget är i grunden en kapitalassociation som ska ge delägarna största möjliga avkastning på insatt kapital, medan den ekonomiska föreningen är en personassociation som bara kan ge avkastning om du aktivt bidrar till verksamheten. Som medlemmar bestämmer ni själva hur ett eventuellt överskott ska fördelas, till exempel utifrån arbetsinsats eller delaktighet på annat sätt. Varje medlem har en röst vardera, oavsett antalet insatser.
Den ekonomiska föreningen bygger på medlemskap, där var och en betalar en insats för att bli medlem. Om någon vill gå ur den ekonomiska föreningen betalas insatsen tillbaka. Den ekonomiska föreningen kan inte köpas upp av utomstående intressen och inte läggas ner eller flytta till annan ort om inte ni medlemmar själva bestämmer det.
Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar
Hur utformar man stadgar för en ekonomisk förening?
Stadgarna är föreningens ryggrad och bestämmer förutsättningarna för medlemskapet och verksamheten. Några av de blivande medlemmarna bildar en arbetsgrupp som får till uppgift att ta fram ett förslag till stadgar inför den konstituerande föreningsstämman, där föreningen formellt bildas.
Följande måste enligt lag finnas med i stadgarna:
- Föreningens firma, det vill säga dess namn
- Föreningens ändamål och verksamhet
- Föreningens säte, det vill säga den kommun där styrelsen finns
- Hur stor insatsen ska vara och hur den ska betalas
- Maximibelopp för eventuella årsavgifter till föreningen
- Antal ledamöter i styrelsen och styrelsens mandattid
- Antal revisorer och revisorernas mandattid
- Inom vilken tid efter bokslutet föreningsstämman ska hållas (max 6 månader)
- Vilka ärenden som ska förekomma på föreningsstämman
- Hur och inom vilken tid kallelser och övriga meddelanden ska lämnas till medlemmarna
- Föreningens räkenskapsår
- Principerna för vinstfördelning
- Principerna för uppdelning av föreningens tillgångar när den upplöses
- Regler om eventuella förlagsinsatser
I vår Starta-eget-guide här på hemsidan kan du ladda ner ett exempel på hur stadgar för en ekonomisk förening kan se ut. Kontakta alltid Coompanion med ert förslag till stadgar. Hos oss får ni kostnadsfri rådgivning, så att ni slipper krångel med stadgarna när ni registrerar er förening. "
Hur påverkas a-kassan vid start?
Rätten till a-kassa påverkas om medlemskapet och verksamheten i kooperativet medför att personen betraktas som företagare. Ersättningen från a-kassan får nämligen inte utnyttjas som inkomstutfyllnad i samband med start eller drift av eget företag. För den som betraktas som företagare upphör rätten till a-kassa till dess det personliga deltagandet har avvecklats eller verksamheten förklarats vilande (kan endast utnyttjas en gång). Vem som betraktas som företagare regleras i § 34 i Lagen om arbetslöshetsförsäkring (AFL). Den som direkt eller indirekt äger en näringsverksamhet som hon/han är verksam i och har ett väsentligt inflytande över betraktas enligt lagen som företagare.
A-kassorna tolkar inflytandekriteriet när det gäller medlemskapet i ett kooperativ olika. Att vara styrelseledamot och/eller firmatecknare betraktas dock nästan alltid som att ha ett väsentligt inflytande och ses följaktligen som att vara företagare. Den som har a-kasseersättning och planerar att bli medlem/delägare i ett kooperativ bör informera a-kassan om detta, med eventuella förtroendeuppdrag som detta innebär, för att få möjlighet att anpassa sig till a-kassans ställningstagande. A-kassan har rätt att återkräva ersättning som utbetalats på grund av felaktig eller bristfällig information från den försäkrade. För närmare besked och råd, kontakta rådgivarna på Coompanion eller ring direkt till din a-kassa.
Vad är de kooperativa principerna?
De kooperativa principerna har antagits av Internationella Kooperativa Alliansen (IKA) och är riktlinjer för hur de kooperativa värderingarna kan omsättas i handling. IKA har antagit sju kooperativa principer:
Frivilligt och öppet medlemskap
Kooperativa föreningar är frivilliga organisationer, öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar.
Demokratisk medlemskontroll
Kooperativa föreningar är demokratiska organisationer som styrs av medlemmarna.
Medlemmarnas ekonomiska deltagande. Insatskapitalets och medlemsavgiftens storlek fastställs av medlemmarna. Överskottet fördelas utifrån medlemmarnas delaktighet i verksamheten.
Självständighet och oberoende
Kooperativa föreningar är fristående organisationer som styrs av medlemmarna. Alla avtal med andra organisationer ska säkerställa medlemmarnas demokratiska inflytande och föreningens självständighet.
Utbildning, praktik och information
Kooperativa föreningar utbildar sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till föreningens utveckling.
Samarbete mellan kooperativa föreningar. Kooperativa föreningar samverkar med andra kooperativa organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå.
Samhällssyn
Kooperativa föreningar arbetar för en hållbar utveckling av lokalsamhället enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna.
Vad är social ekonomi?
Den sociala ekonomin är den starkast växande sektorn i Europa. När den offentliga sektorn inte förmår att möta människors behov, och där den privata fallerar att ta vid, fyller den sociala ekonomin en betydande roll.
Den svenska definitionen av social ekonomi lyder: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta driftkraft.
Jens Nilsson, ordförande i Svenska Institutet för social ekonomi säger:
Den växande sociala ekonomin består av engagerade människor som förbundit sig att göra något för att åstadkomma ett bättre lokalt samhälle och som inte bara lägger ner tid och engagemang för egen vinnings skull. När denna folkliga kraft och de politiskt folkvalda finner varandra i en fruktbar dialog då kommer mycket stora förändringar att ske i våra kommuner. De politiskt valda behåller ju styrningen av resurser och bestämmer kvalitetskraven även om medborgarnas organisationer utför uppdraget på entreprenad. Genom avknoppning, entreprenader och lokala styrelser skapas nya arenor för det aktiva medborgarskapet. Tilltron till medborgarnas förmåga och gemensamma ansvar prövas.
Vem är Organisationen coompanion?
I Sverige finns 25 Coompanion regioner med minst ett kontor i varje som erbjuder kostnadsfri rådgivning och information till människor som vill starta eget tillsammans. Den kostnadsfria rådgivningen har möjliggjorts genom en statlig delfinansiering av verksamheten.
Sammanlagt arbetar ett hundratal rådgivare på Coompanion och bakom de lokala organisationerna står mer än 800 medlemmar, eller ägare. Bland dessa finns bland annat små och stora kooperativa företag, kommuner, studieförbund, forskare och andra som intresserar sig för det kooperativa företagandet.
Varje Coompanionregion är en självständig juridisk enhet, men vissa gemensamma frågor hanteras i paraplyorganisationen Coompanion Sverige, en ideell förening där samtliga Coompanionregioner är medlemmar.