De gamla deltar i byns gemenskap

Åmot i Ockelbo kommun, är en liten skogsby i norra Gästrikland. Åmot har 500 invånare och ligger två mil från tätorten. I byn finns skola, dagis och en butik som drivs som en egen konsumentförening. År 1995 bildade byborna Gävleborgs första kooperativa äldreboende: Kooperativet Jägarbacken ekonomisk förening.

Bybornas engagemang är stort. All service och underhåll av fastigheterna sköts av ideella krafter, allt från hantering av pelletspannan till snöskottning och städning.

I äldreboendets gemensamma utrymmen finns Åmots bibliotek, där bibliotekspersonalen är anställd av kommunen, bystuga med storduks-TV, två datorer för byborna, distriktsköterskemottagning och frisörsalong. Två anställda tar hand om omvårdnaden av de äldre. Dessa bor i kooperativets 11 lägenheter som består av fyra tvåor med kök och stort badrum samt sju ettor med eget kök, dusch och toalett. Dessutom finns ett gemensamt kök med matsal och ett dagrum.

Jägarbacken strävar efter att bredda den ekonomiska basen för kooperativet. Föreningen måste kunna klara några månaders inkomstbortfall ifall någon lägenhet står outhyrd mellan två hyresgäster. Föreningen driver därför också viss cateringverksamhet när man i bygden ordnar kalas eller sammankomster där man vill ha hjälp med maten. Man diskuterar också om att ta över hemtjänsten av samma anledning.

Kommunerna strävar efter att i möjligaste mån klara äldreomsorgen genom att de gamla bor kvar hemma med stöd av just hemtjänsten, en lösning som kommunerna ofta menar är den billigaste. Om detta i längden är en besparning är tveksamt, menar man på Jägarbacken. De gamla blir lätt väldigt vårdkrävande om de isoleras i sina stugor, medan tvärtom det friska hos dem stimuleras av att delta i byns gemenskap omgiven av kända ansikten och andra äldre. Och så ska det ju vara roligt att bli gammal också.

www.amot.nu/foreningar/jagarbacken

Vackert och ändamålsenligt i Sunnemo

I Värmländska Sunnemo bor ungefär 800 personer. Fram till 1951 var Sunnemo egen kommun men ingår numera i Hagfors kommun. Sunnemo sockens verksamhetsidé första punkt är att man vill erbjuda en attraktiv boendemiljö från livets början till livets slut.

I Sunnemo finns skola upp till årskurs 6, barnomsorg, fritidshem, gruppbostad för äldre, butik med bland annat bensin, tips och apoteksvaror. Där finns även frisör, inredningsbutik, samlingslokaler, kyrka, idrottsplats, ett aktivt föreningsliv och ett rikt kulturutbud. bjji bildade fyra föreningar, Sunnemo Hembygdsförening, Sunnemogillet, PRO och Hem och Samhälle, Äldrekooperativet Hyttgården ekonomisk förening med uppgift att bygga och driva en gruppbostad för äldre. Föreningen fick kommunal borgen och statligt stimulansbidrag. I december 2000 invigdes Hyttgården och blev därmed Värmlands första äldrekooperativ

Hyttgården är byggd i gammal värmländsk byggstil med äldre detaljer både utvändigt och invändigt. Målet har varit att skapa ett vackert, ändamålsenligt och sunt hus. Det har underlättats av att huset är ett platsbygge med stora påverkansmöjligheter. Mycket ideellt arbete har gjort det möjligt att förse huset med påkostade detaljer. Hyttgården är på 575 kvadratmeter, varav nästan hälften är gemensamma utrymmen. Här finns åtta lägenheter på 40–44 kvm. Lägenheterna rymmer ett kombinerat kök och allrum, sovrum och ett stort badrum. Varje lägenhet har en stor uteplats. Huset omges av en trädgård med gammaldags växter och träd.

På Hyttgården lägger man ner mycket engagemang på miljön, i vid mening. Detta engagemang löper som en röd tråd genom verksamheten. Dessa tankar fanns med tidigt i planeringen av huset och man skapade både ett sunt och mycket vackert hus. Trädgården är ett uppskattat inslag i miljön, liksom den vackra inredningen som går i svensk 1700-talsstil. Ett annat spår i engagemanget handlar om den känslomässiga miljön. Vi månar väldigt mycket om våra hyresgästers integritet, Bland annat har varje lägenhet en egen porttelefon, säger Inger Johansson som jobbar på Hyttgården.

Det finns ett stort intresse för Hyttgården. Många organisationer, föreningar och enskilda vill ta del av föreningens erfarenheter. Till medlemmar i föreningen antas, förutom de som skall bo på Hyttgården och deras anhöriga, även enskilda personer och partipolitiskt och religiöst obundna föreningar och organisationer som vill stödja föreningen. Medlemsinsatsen är 1 000 kronor.


Livskvalitet – att få vakna till nybakat

Kooperativet Anemonen i det lilla samhället Åstorp, två mil norr om Helsingborg, startade då kommunen ville knoppa av äldreomsorgen och erbjöd de anställda att ta över på treårskontrakt. Att personalen tog chansen hade flera orsaker. En vilja att arbeta med dementa var en sådan, andra var önskemål om kortare beslutsvägar och större inflytande. Personalens förhoppningar har infriats.

På Anemonen fattas alla beslut gemensamt i styrelsen. Personalen gör allt själva: De är kontaktpersoner och sköter hemtjänsten åt de sju boende, men tar även hand om ekonomin, städar, handlar, lagar all mat, putsar fönster, tvättar, med mera. De bakar själva allt bröd och alla kakor, och varje morgon vaknar de boende till doften av nybakat.

På Anemonen finns sju lägenheter där de boende har diagnosen senil demens. Kooperativet kan dessutom ta emot enstaka personer för dagvård. De boende betalar hyra och avgift till kommunen, som har ett avtal med kooperativet om utförande av den dagliga verksamheten.

Av de nio i personalgruppen är sju också medlemmar i kooperativet. Att de driver verksamheten själva betyder till exempel att om man önskar det så byter man enkelt och flexibelt arbetsuppgifter med varandra. Under de tiotalet år som Anemonen funnits har två gått i pension, men annars har ingen slutat. Sjukfrånvaron ligger på 0,01 procent. Det är förstås ett tecken på att personalen har det bra, men låg personalomsättning och sjukfrånvaro är också bra för de boende.

– Eftersom vi som jobbar här lär känna våra boende så väl, kan vi förstå dem trots att de inte alltid kan uttrycka sig. Vi märker när de trivs och kan läsa på kroppsspråket om något skulle vara fel, förklarar Susanne Wilhelmsson. Sedan hjälper också de anhöriga till med berättelser och sin kännedom om de boende, något som ger ytterligare en viktig byggsten i förståelsen för vad de dementa behöver.

Vi ser inte det här som ett jobb i den vanliga bemärkelsen. Det är inget sju till fyra jobb där man går hem och glömmer dagen när man slutat. Här är vi alla som en familj och trivs tillsammans.


Hotagsfjärden ekonomisk förening, Jämtland

Några av de första äldrekooperativen startades i Jämtlands glesbygd på initiativ av eldsjälar som ville ge de äldre möjlighet att bo kvar där de levt sina aktiva liv och haft sina sociala relationer. Så var det i Rötviken i Krokom, där kooperativet Hotagsfjärden finns sedan år 1992.

I Hotagsfjärdens kök puttrar hemlagad fruktsoppa och i TV-rummet har några sällskapliga pensionärer bänkat sig i väntan på kvällsfikat.

– Förr blev pensionärerna här från trakten utspridda över hela kommunen, varhelst det fanns plats. Min farmor tillbringade sina sista år i Alsen, långt från släkt och vänner i en främmande miljö, och hon fann sig aldrig tillrätta. Nu kan de gamla bo kvar i sin hembygd där de känner personalen, och har gemensamma bekanta och minnen att prata om, säger styrelseledamoten Olivia Wiklander.

Olivia har varit med sedan alltihop startade som en byutvecklingsgrupp 1986. Nu har hon fyllt 70 år men gör fortfarande ideella dagsverken åt kooperativet – bakar bröd, sköter planteringarna, skriver hyresavtal och hjälper till med bostadsbidragsansökningar.

Hotagsfjärden huserar i en byggnad som uppförts speciellt för ändamålet. Man har ett 30-tal medlemmar – boende, anhöriga, köande och bybor – alltså även sådana som inte kommer att behöva kooperativets tjänster alls eller än på många år.

Förutom hem och trygghet för de gamla, ger kooperativet också viktiga arbetstillfällen i byn. Även hemtjänsten utförs på uppdrag av kommunen av de fem anställda. Bland annat därför var kämpaglöden stark när kooperativet fick ekonomiska problem i slutet av 90-talet. Alla hjälptes åt för att rädda verksamheten. I dag har föreningen god ekonomi, alla åtta lägenheter är uthyrda och det finns till och med en liten kö. Överskottet har räckt till ny carport och renovering av köket, och i trivselkassan finns pengar till kalas och utflykter om andan faller på.

– Och det gör den ju när man är i gott sällskap, menar Olivia.

Mångsysslare i bygdekooperativet Borgen

Jämtländska Borgvattnets invånare kan sägas vara en slags mycket framgångsrika sociala entreprenörer. Inte bara lyckas man med konststycket att se till att byns gamla får en trygg ålderdom, man byggde också om prästgården till äldreboende tillsammans och har skapat ett tiotal viktiga arbetstillfällen och en "levande" by med gemenskap och samlingspunkter.

Det pampiga äldreboendet Borggården stod klart 1997 efter att kommunen gått in med borgen för bygget. Borggården har åtta lägenheter på cirka 35 kvadratmeter på entréplanet och två på andra våningen. Maten äts gemensamt för dem som önskar, i en matsal som hänger samman med kök, allrum och veranda.

Istället för att de äldre isoleras var och en, så bor de så att säga i byns hjärta: Äldreboendet är något av byns centrum. Här finns en samlingssal som hyrs av kyrkan. I den har man gudstjänster, församlingsaftnar och andra sammankomster. Kooperativet har också sin arbetsterapi där, och föreningarna i byn arrangerar olika träffar. De boende kan också använda lokalen för fester och födelsedagskalas.

För att trygga ekonomin är de anställda något av mångsysslare. Ett tiotal personer är anställda för att sköta hemtjänst, matlagning, fastighetsskötsel och administration. Kooperativet har avtal med kommunen om att utföra hemtjänst och vårdinsatser för det egna boendet på Borggården, och för de äldre i församlingens fem byar. Kooperativet lagar även lunch till byns för- och grundskola och sköter städningen på skolan.

Kooperativet har en platt organisation där man löser det mesta på personalmöten som leds av personalansvarig styrelseledamot. Arbetet för de anställda är flexibelt med rotation i arbetsuppgifterna. Ett mått på personalens trivsel är låg sjukfrånvaro och låg personalomsättning. Man har också lyckats engagera byborna i driften av äldreboendet. Föreningens medlemmar deltar med ideellt arbete efter förmåga. De arbetsuppgifter som i dag till största delen sköts ideellt är kapning och klyvning av ved samt skötseln av rabatter och grönområden. Medlemmarna bidrar också med uppskattade gåvor, bland annat i form av bär, frukt, fisk och kött.

Man gör sina inköp i byn lanthandel även om man skulle kunna handla billigare någon annanstans. Valet är en medveten strategi för att stödja butikens möjlighet till överlevnad och därmed bygden som helhet.